Öppetider

måndag-fredag kl 08:30-17:00
(lunchstängt kl 12:00-13:00)


tisdagar september-maj kl 17:00-20:00


Sommaröppet juni-augusti kl 09:00-16:00
(lunchstängt kl 12:00-13:00)

Kalender

2018-11-13 kl 18:30

Lokalhistoriska sällskapet har boksläpp i föreläsningssalen: "Att gå över gränsen".

2018-11-13 kl 20:00

ArkivCentrum har kvällsöppet till kl 20:00.

2018-11-15 kl 09:45

Studiebesök från SPF City Örebro.

2018-11-20 kl 20:00

ArkivCentrum har kvällsöppet till kl 20:00.

2018-11-24 kl 10:00

ArkivCentrum har lördagsöppet 10:00-14:00.

2018-11-27 kl 10:00

Lokalhistoriska fortsättningskursen: Föreläsare: Bo Fransson.

2018-11-27 kl 20:00

ArkivCentrum har kvällsöppet till kl 20:00.

2018-12-04 kl 20:00

ArkivCentrum har kvällsöppet till kl 20:00.

2018-12-11 kl 10:00

Lokalhistoriska fortsättningskursen: kursavslutning.



Krigsbarn i Sverige 1919–1921


När första världskriget slutade 1918 var de flesta länder i Europa härjade av kriget, särskilt då Tyskland och Österrike-Ungern som sattes i blockad av segrarna, Ententen. När Svenska Röda Korset ville starta en hjälpaktion för de barn som nu drabbades av svält och andra umbäranden rådfrågades regeringen eftersom tanken var att barnen skulle få komma till Sverige för att äta upp sig och få några månaders vistelse under andra omständigheter än i hemlandet.

Regeringen var positiv till initiativet men ville att krigets bägge parter skulle få erbjudandet och att lika många barn skulle komma från de båda sidorna. Sverige, som varit neutralt under kriget, ville inte ta parti för någon sida. Ententländerna tackade dock nej till att sända några barn så det blev bara från de allierade, framför allt från Wien och Berlin.

Svenska Röda Korset, som hade starka kontakter med sina systerorganisationer i de flesta av de drabbade länderna, var den starkaste aktören. Att just Tyskland och Österrike-Ungern blev de dominerande länderna som mottog hjälp från Sverige underlättades också av den historisk bakgrunden med alla de kontakter som funnits sedan lång tid. Det gjorde också att rekryteringen av fosterföräldrar gick lättare med tanke på att tyska var det främmande språk som jämförelsevis många hade läst i skolorna.

Våren 1919 kom de första tågen med krigsbarn till Sverige och meningen var att de skulle stanna över sommaren och sedan återvända tidig höst, vilket de flesta också gjorde. Ett antal barn kom av olika anledningar att stanna över vintern mellan sommarvistelserna. Krigsbarnsverksamheten pågick sedan i organiserad form under tre år. Barnen som kom till Sverige kom att kallas krigsbarn, och det är första gånget det ordet används i det svenska språket.

Röda Korskretsen i Örebro startade snabbt en annonskampanj för att få familjer att ställa upp som värdar eller fosterfamiljer. Insamlingar startades också för att bekosta resor och ersättning för de familjer som tog hand om barnen.

ArkivCentrum har ett omfattande och unikt material från Röda Korskretsen i Örebro som berör de här årens arbete med krigsbarnen. Ett rikligt urval av det omfattande materialet har skannats in och kommer att finnas nedladdningsbart som pdf-filer på denna sida.

Till materialet har även uppgifter tagits fram som riktar sig till elever och lärare inom grund- och gymnasieskolorna. Dessa frågor med tillhörande dokument finns nedladdningsbara under särskilda flikar.  

 

Annons i Nerikes Allehanda 1919-05-10.


Exempel på digitaliserade dokument (samtliga i form av nedladdningsbara pdf-filer)
Lista över ankomna krigsbarn till Örebro län 1919 (41 Mb)
Lista över ankomna krigsbarn till Örebro län 1920 (14 Mb)
Lista över ankomna krigsbarn till Örebro län 1921 (8,6 Mb)
Lista över kvarvarande krigsbarn i Örebro län från 1920 (3 Mb)


Texter rörande Röda Korset och krigsbarn (samtliga i form av nedladdningsbara pdf-filer)
Under prins Carls ledning (1,5 Mb)
I barmhärtighetens tjänst (9,8 Mb)
Svenska Röda Korset 1865–1965 (2,5 Mb)
Uppslagsordet krigsbarn i svenska uppslagsverk 1930–1993 (0,4 Mb)